2006-10-17 - 1:19 p.m.
För ett par veckor sedan passerade jag NK och hittade kappan med stort K. Tyvärr var det annat som var stort också, nämligen storleken (det fanns bara 44:or kvar) och priset (många kronor). Jag provade den och konstaterade att den var ljuvlig, men storleksmässigt var som ett tvåmannatält. Så jag konstaterade att det inte var meningen att jag skulle ha en sån fin kappa (varpå mitt VISA-kort drog en lättnadens suck..;))
Men...i fredags...så var det en annons i DN om att en affär i Gamla stan säljer just det märket. Så jag åkte in...träffade Helena på vägen och hittade affären. Dessvärre också en storlek 38 på samma kappa i affären. Storlek 38 var perfekt. VISA-kortet ylade i handväskan. Kappan fick följa med hem, jag måste ju ha en kappa till begravningen nästa vecka. Och den är ljuvlig (kappan alltså..): 10 % kashmir och 90 % lammull. Mmmmm.... (P.S Visakortet har gått in i en utmattningsdepression...)
Jag garvar fortfarande åt J:s kommentar förra veckan, apropå det där med att inte vara direkt någon elitmotionär. Det var något i stil med: "Du är ju inte direkt Gunde Svan..."
